Pisseriet AB eller Vi väntar en ostbåge!

Kisseriet har dragit igång sin verksamhet och idag har jag gått och skvätt runt knuten som en riktig byracka i itd och otid. INTE så kul att vi ännu inte kan nyttja toaletten här i sommarstugan, utan man måste kliva ut i ur och skur och dra ner brallorna. Nu drar jag väl på mig uringvägsinfektion till råga på allt.

I övrigt har det gått väääldigt långsamt med renoveringen den här helgen, Morgan har varit helt slutkörd och har bara velat sova, stackarn.... man skulle kunna tro att han är gravid! ;-) Vi tog också en biltur ut till ett ställe där han brukade vara på kollo när han var liten. Nostalgi... mest för honom, inte så mycket för mig (som frös som en idiot och bara ville sitta kvar i bilen).

Köpte en gravidtidning idag, men som alla andra tidningar nuförtiden så består den mest av reklam... Var dock ett litet avsnitt om fostrets utveckling som var kul att läsa

*M tittar över min axeln på avsnittet i tidningen och säger*
M: vecka 6!
D: Nä, vecka 7...
M: Va?
D: Jag är i vecka 7!!
M: Jag menar bilden...
D: Mhm...
En kort tystnad...
M: *något ohörbart*....ostbåge!
D: Ja, påsen finns på bordet där borta...*fortsätter läsa intensivt*
M: Va...?
D: Ja, ostbågarna, de ligger på bordet....
M: Nää, jag menar bebisen, i vecka 6, ser ut som en ostbåge!! :-)

Boooobs!

Okej, symtomen smyger sig på... my poor boobs känns skittunga och ömma och går jag utan BH känner jag varje rörelse som om jag vore en ko som går omkring och svänger på juvret. Inte skönt... Men man ska väl inte gnälla över ett naturligt bröstlyft eller? ;-)

Inatt hade jag en mindre trevlig dröm. Drömde om en glödhet liten kula som for omkring i luften, och sen helt plötsligt upp i mitt underliv och upp i livmodern. Började blöda för fullt och jag vet att jag försökte hitta en toalett för att kunna byta kläder och hitta en binda. Visste inte om det var missfall eller om det var den där glödvarma kulan som hade ställt till det lite för stunden. Men var ledsen och förtvivlad över att det troligtvis vad missfall... vilka sjuka drömmar man kan ha. Har läst om de som drömt att de fått missfall för att sen få det i verkligheten, så jag har varit lite nojig idag. Men sen har jag läst andra drömtolkningar som säger att om man drömmer om missfall så tyder det på att graviditeten kommer att gå bra. Hoppas på det...

Hittade en väldigt bra sida som handlar om fostrets utveckling... https://www.ehd.org/resources_bpd_illustrated.php?language=87&page=1

Symtomens vara eller icke vara...

När man väl blivit gravid, och särskilt i början av graviditeten, vill man gärna ha bevis för ens nyblivna tillstånd. Då tänker jag först och främst på de symtom som så många talar om. Illamående över både det ena och det andra, superömma svällande barmar och en trötthet utan dess like...

Men jag har inga direkt besvärande och tydliga "krämpor", vilket ibland får mig att tvivla att jag är gravid överhuvudtaget. Det är ju heller ingen idé att hålla på att testa med graviditetstester i tid och otid heller, för skulle man ha fått ett m.a. så kan gravhormonerna ändå sitta i bra lång tid efteråt. Men men, så länge jag inte blöder så får jag se det som att jag fortfarande är med barn. Återigen, jag väntar barn - inte missfall.

Mina vaga symtom...

- Fryser konstant (borde vara varm enligt alla symtomlistor)

- Vaknar på nätterna och är hungrig och har svårt att sova (borde jag inte sova som en död?)

- Molvärk i magen kommer och går (skulle kunna vara cystor eller magknip)

- Trött ja! Men det är jag alltid vid den här årstiden... och sova kan jag när som helst, hur som helst i vanliga fall också.

- Först nu de senaste dagarna är brösten liiite ömma och vårtgårdarna liiite större och bröstvårtorna liiite större och liiite ömma. Men det besvärar mig inte och jag kan utan problem sova på mage. Men var är Pamela Anderson-kupan?

- Svullen mage? Yes sir! Skulle nog prutta dagarna i ända om jag vore ledig ;-) Får knappt igen termobyxorna och knäpper hemskt gärna upp dem när jag sitter på tåget.

- Illamående? Nä, egentligen inte, inte mer än vad man kan känna vanligtvis också när man är hungrig eller trött osv. Blev j#¤%ligt rapig igår efter donkenmealet Morgan kom hem med och satt och rapade och mådde illa efter det. Men som sagt, det har hänt förut med.

I och för sig så ska jag väl vara glad att jag verkar slippa illamåendet (hittills) men alla mina symtom är sådär 'lagom', så där ljummet icke-gravidaktiga... inget "Tjohooo, här kommer vi! Graviditetshormonerna som ska förändra ditt sinne och din kropp till oigenkännlighet..." Eller nåt....

"Produktfakta"

Tillverkad: måndagen den 31 januari

Implantation: måndagen den 7 februari

Hjärtat började slå: tisdagen den 22 februari (give or take)

Leveransdatum: söndagen den 23 oktober (give or take)

Nuvarande form (nu i vecka 5+3):

Sååå trööött!

Igår kände jag mig inte alls gravid, ingen växtvärk, ingen speciell hunger, bara lite ömma bröstvårtor. Var helt säker på att det skitit sig och jag snart skulle börja blöda eller ännu värre, få ett ma, och inte alls upptäcka att det dött förrän långt senare.

Men somnade vid 19 igår kväll och vaknade på natten, lite småhungrig och rastlös i kroppen. Var vaken i drygt en timme innan jag lyckades somna om. Morgan var gullig och hade köpt en massa småyoghurtar som jag kan äta under mina nattliga maträder... ;-) Idag är växtvärken tillbaks och jag känner mig lugnad (även om jag ibland kan få för mig att det smärtor inför ett kommande missfall). Jobbigt att vara så paranoid från och till. Jag väntar ju barn - inte missfall. Och skulle det värsta ske så får jag tänka så att det var inte meningen att det skulle överleva på grund av något allvarligt fel.

Malin på jobbet är också gravid, och det är bara hon och Fanny på jobbet som vet. Skönt att prata med någon som är i samma sits om både det ena och det andra. Hon är i vecka 15 och jag är i vecka 6 nu (5+3). Andra trimestern, när den värsta missfallsrisken är över, startar om 46 dagar.

Idag har jag mest gått omkring och gäspat och känt att det är otroligt jobbigt att gå i trappor och att anstränga sig överhuvudtaget. Kommer inte vara så roligt sällskap hemma nu framöver misstänker jag.

Andra shoppingbehov...

Vet att det är för tidigt för att över huvud taget köpa någonting som har med bebisen att göra, men en liten (läs stor och tjock) gravidbok kan man väl unna sig? ;-) Kostade nästan 300, men det får det vara värt....Har redan varit ute på olika shoppingsajter och kollat in mammakläder... skulle kunna ha dem redan nu så uppsvälld som jag är... bläää...

När den värsta missfallsrisken lagt sig i v.12 tror jag att jag ska åka in till Söder och Hammarbys supporterbutik för att köpa t.ex. nåt bebisplagg som jag ska ge till Morgan! :-)

MVC-djungeln

Har surfat runt på nätet efter olika MVC som ska vara bra, fastnade till sist för barnmorskorna i Gamla Stan eftersom jag redan varit där en gång, men då i cellprovssyfte. Mysiga lokaler och trevlig personal. Ringde dit och fick en tid för inskrivning och en tid för ett informationsmöte i grupp.

Men efter att ha pratat med Morgan om att Gamla Stan inte alls är så lägligt för honom då han måste hitta en parkering, avbokade jag Gamla Stan och ringde istället till Barnmorskorna i Liljeholmen som ligger alldeles vid gallerian. Det blir nog bra...

Informationsmöte: 11 mars, kl 8-9.20
Inskrivningsmöte: 21 mars kl 11-12